Kolossens skugga.
Shadow of the colossus hette det. Spelet som ändrade mitt liv. Jag såg trailern, jag grät, jag läste om det och grät mer. Dagar gick och mitt playstation gick sönder. Jag väntade med förväntan på det. Jag reflekterade över mitt liv och mina erfarenheter. Jag frågade mig själv om det verkligen var jag som var ett monster. Varför var jag rädd för allt och alla om det var jag som var monstret?
Jag hävdade mig. Jag blev ett monster. Föll ner i avgrunden och stannade där. Där på botten är allting mörkt. Ingen hör dig skrika. Ingen hör dig gråta. Ingen ser ditt ansikte. När du hör någon komma nära är det bara att ryta så hör du dom vända i mörkret. Deras röst, deras andning, panikslagen precis som din blir när du inser att du är ensam och börjar springa, men när du känner att du närmar dig något hör du ett förskräckligt rytande och du flyr. Skadade människor föredrar att söka sig bort från dom som kanske kan hjälpa. För dom som kan hjälpa är förmodligen lika skadad som du själv.
Så det stora monstret du såg i spegeln. Han finns inom dig. Men den ängeln som brukar svepa sina vingar runt omkring dig ser du aldrig i din spegel. Hon håller dig i sin famn när ingen annan finns för att trösta dig. Monstret kan inget göra gentemot en ängel som inte plågas av demoner. Av alla schizofrena konstruktioner en människa kan göra så plågas aldrig ängeln utav demoner. Ängeln är den som plågar demonerna. Kärlek och hat är samma sak i ängelns ögon. Smärta och andra fysiska komplikationer är för henne ännu mindre. Hon följer dig genom ditt liv vid din sida och ditt monster är dig också förevigt trogen, men kopplad vid dina händer. Det är när du släpper kopplet som du får se vad han kan göra.
Kolossen… den stora, den kolossala! När du hör honom ryta så ta en titt på dig själv innan du flyr, du kanske inte är så liten själv? Kanske är ni båda monster som flyr, lyssna till din ängel. Lyssna till vad hon säger, vad hon viskar. Och ta av kopplet från ditt monster, låt det löpa fritt. Inte förränn du släpper taget om kopplet kan du koncentrera dig på orden din ängel viskar i ditt öra. Inte förränn du hör hennes röst kommer du finna din tröst. Och när du hört henne, låt henne sträcka på sina vingar. När du står där naken med dig själv som ända sällskap så vet du vad som är sant och vad som är försvarsmekanism.
Förvarsmekaniker och Monstertämjare. Naseer.
